Låt mig presentera mig!
Hej! Jag heter alltså Ulrika Danner Andersson , men kallas nästan jämt för Ulrika Danner. Andersson använder jag bara i officiella sammanhang. Jag startar den här bloggen för att det händer så otroligt mycket runt mig just nu, och jag vill dela med mig av detta. Jag tror inte det är så vanligt att en person som i år fyllt 53 brukar så där "till vardags" vara med om så mycket som jag varit detta år.
Men jag börjar från början och berättar starten på denna händelsekedja i kväll.
I feb satt jag som vanligt på jobbet - som ekonomiansvarig på ett finskägt företag - då chefen kom in och såg besvärad ut. Han slog sig ner och sa att då ekonomin och orderingång varit katastrofalt dåligt ett tag, var de tvungna att dra ner på kostnaderna - och därför hade han fått i uppdrag från styrelsen att säga upp en person, vilket alltså var undertecknad..
Han hade lika gärna kunnat komma in med en hink vatten och hällt den över huvudet på mig.. samma resultat!
Min grunduppfattning och erfarenhet av att vara ekonom på företag har alltid varit att den personen sitter LÄNGST på företaget, och omfattas sällan av varsel, uppsägningar o dyl förrän det är typ konkurs, och även då sitter ekonomen kvar sist och reder ut det sista med konkursförvaltaren..det var min - tydligen naiva - syn på mitt yrke.
Men efter ett par minuter (jag behövde inte mer) så insåg jag att detta var precis vad jag behövde! Att vara ekonom är inte världens roligast yrke, och jag fick nu kniven på strupen och var tvungen att göra ngt annat!
Vad jag gjorde, ska jag berätta i morgon - för nu måste jag i säng. Klockan är mycket och än är det en vecka kvar innan semester..
God natt alla (som säkert inte är speciellt många, men jag hoppas det ska ändras med tiden)
Ulrika
Så här ser jag ut när jag gått upp kl 4 och när ÄNTLIGEN fått en kopp kaffe på Arlanda kl 6..
Men jag börjar från början och berättar starten på denna händelsekedja i kväll.
I feb satt jag som vanligt på jobbet - som ekonomiansvarig på ett finskägt företag - då chefen kom in och såg besvärad ut. Han slog sig ner och sa att då ekonomin och orderingång varit katastrofalt dåligt ett tag, var de tvungna att dra ner på kostnaderna - och därför hade han fått i uppdrag från styrelsen att säga upp en person, vilket alltså var undertecknad..
Han hade lika gärna kunnat komma in med en hink vatten och hällt den över huvudet på mig.. samma resultat!
Min grunduppfattning och erfarenhet av att vara ekonom på företag har alltid varit att den personen sitter LÄNGST på företaget, och omfattas sällan av varsel, uppsägningar o dyl förrän det är typ konkurs, och även då sitter ekonomen kvar sist och reder ut det sista med konkursförvaltaren..det var min - tydligen naiva - syn på mitt yrke.
Men efter ett par minuter (jag behövde inte mer) så insåg jag att detta var precis vad jag behövde! Att vara ekonom är inte världens roligast yrke, och jag fick nu kniven på strupen och var tvungen att göra ngt annat!
Vad jag gjorde, ska jag berätta i morgon - för nu måste jag i säng. Klockan är mycket och än är det en vecka kvar innan semester..
God natt alla (som säkert inte är speciellt många, men jag hoppas det ska ändras med tiden)
Ulrika
Så här ser jag ut när jag gått upp kl 4 och när ÄNTLIGEN fått en kopp kaffe på Arlanda kl 6..
Kommentarer
Trackback
